Fyrtio rövare är en av de mest utmanande patienserna som spelas med två kortlekar. Den bygger på enkla regler men är känd för att vara svår att klara – många partier går helt enkelt inte att vinna, oavsett hur skickligt du spelar. Just den utmaningen har gjort spelet till en klassiker bland patiensvänner världen över. I den här guiden går vi igenom allt du behöver veta: uppställning, kompletta regler, målet med spelet, strategi, historien bakom namnet samt de vanligaste varianterna.
Vad är Fyrtio rövare?
Fyrtio rövare (på engelska Forty Thieves) är en patiens – ett kortspel för en person där målet är att sortera korten enligt bestämda regler. Namnet syftar på de fyrtio kort som läggs ut i spelplanens tablå när partiet börjar. Spelet kallas ibland även Napoleon at St Helena, Big Forty eller Le Cadran, och räknas till familjen av patienser med två kortlekar.
Till skillnad från enklare patienser med en kortlek, som Klondike-patiens, ställer Fyrtio rövare höga krav på planering. Reglerna är stränga: du får bara flytta ett kort i taget och du bygger i samma färg, vilket ger få tillåtna drag. Om du är ny i patiensvärlden kan det vara bra att först repetera grundläggande regler för patiens innan du ger dig i kast med den här.
Så är spelet uppbyggt
Fyrtio rövare spelas med två kompletta kortlekar som blandas ihop till en enda hög med 104 kort. Spelplanen består av tre delar: tablån, grundhögarna och talongen.
Snabbfakta
| Typ | Patiens för en spelare |
|---|---|
| Antal kortlekar | 2 (104 kort) |
| Tablå | 10 kolumner med 4 kort (40 kort) |
| Talong | 64 kort |
| Grundhögar | 8 stycken |
| Byggning i tablån | Nedåt i samma färg, ett kort i taget |
| Grundhögar byggs | Uppåt från ess till kung i samma färg |
| Genomgång av talongen | En gång, ett kort i taget |
| Svårighetsgrad | Mycket svår |
| Uppskattad vinstchans | Ungefär 1 parti på 10 |
| Andra namn | Napoleon at St Helena, Big Forty, Le Cadran, Forty Thieves |
Tablå, grundhögar och talong
- Tablån: Tio kolumner läggs ut med fyra kort i varje – totalt 40 kort. Alla korten ligger med framsidan uppåt och överlappar varandra så att du ser vilka kort som finns i kolumnen, men bara det nedersta (understa) kortet i varje kolumn är spelbart.
- Grundhögarna: Ovanför tablån lämnas plats för åtta grundhögar. Här bygger du upp korten färg för färg, från ess till kung. Åtta grundhögar behövs eftersom det finns två kortlekar och därmed två av varje färg och valör.
- Talongen: De 64 kort som blir över efter utläggningen bildar talongen (draghögen). Den läggs åt sidan och används för att dra nya kort under spelets gång.
Reglerna steg för steg
Målet är att flytta samtliga 104 kort till grundhögarna. Så länge det är gjort har du vunnit partiet. Här är reglerna som styr vägen dit.
Bygga i tablån
I tablån bygger du nedåt i samma färg. Det betyder att du bara får lägga ett kort på ett annat kort som är av samma färg (spader, hjärter, ruter eller klöver) och en valör högre. En klöver sju kan alltså läggas på en klöver åtta, men inte på en spader åtta. Du får bara flytta ett kort i taget – hela sekvenser kan inte flyttas som en enhet, vilket är en stor del av det som gör spelet så svårt.
Grundhögarna
Grundhögarna byggs uppåt i samma färg, från ess till kung: ess, tvåa, trea och så vidare upp till kung. Så snart ett ess blir tillgängligt flyttar du det till en grundhög. Kort som redan ligger på en grundhög stannar normalt kvar där i den klassiska versionen – du kan inte ta tillbaka dem för att lösa ett låst läge.
Talongen och tomma kolumner
Från talongen vänder du upp ett kort i taget. Kortet kan antingen spelas direkt på en grundhög eller i tablån, eller läggas på kasthögen om det inte går att använda. Det översta kortet på kasthögen är alltid spelbart. En viktig begränsning: du går igenom talongen bara en gång – det finns ingen omgivning eller ny blandning i grundreglerna.
Om en hel kolumn i tablån töms uppstår en tom plats. Där får du placera vilket spelbart kort som helst. Tomma kolumner är en av dina viktigaste resurser, eftersom de ger dig möjlighet att flytta om korten och frilägga nya drag.
Målet med spelet och vinstchansen
Partiet är vunnet när alla åtta grundhögar är kompletta – från ess upp till kung i varje färg, dubbelt upp eftersom två kortlekar används. Fyrtio rövare är ökänt svårt: vinstchansen brukar uppskattas till ungefär ett parti på tio, och slumpen i hur korten hamnar spelar en stor roll. Att lyckas tömma en eller flera kolumner tidigt anses ofta vara avgörande för om partiet över huvud taget går att klara.
Vill du jämföra svårighetsgraden med andra klassiker kan du läsa mer om världens mest populära kortspel och se var patienser som denna placerar sig.
Strategi och vanliga misstag
Eftersom du bara får flytta ett kort i taget och bygga i samma färg finns det inga garantier för seger, men genomtänkt spel höjer chansen tydligt. Här är några principer att ta med sig:
- Spela inte för snabbt till grundhögarna. Ett kort som flyttas upp för tidigt kan behövas i tablån för att bygga sekvenser. Behåll flexibiliteten så länge du kan.
- Prioritera att tömma en kolumn. En tom kolumn är en ”joker” som låter dig parkera ett besvärligt kort och ordna om högarna. Att skapa den första tomma platsen är ofta viktigare än att fylla en grundhög.
- Planera framåt innan du drar från talongen. Eftersom du bara går igenom talongen en gång är varje kort en engångschans – gör alla drag i tablån du kan innan du vänder upp ett nytt kort.
- Håll koll på var dubbletterna finns. Med två kortlekar finns två av varje kort. Att veta att en andra klöver åtta fortfarande ligger begravd kan påverka om du vågar bygga i en viss ordning.
Det vanligaste nybörjarmisstaget är att stapla upp kort på grundhögarna så fort tillfälle ges. I Fyrtio rövare lönar det sig i stället att vara återhållsam och låta tablån göra jobbet. Vill du fördjupa dig kan du hämta idéer från våra strategier för patiens, som i mycket går att överföra även till tvålekspatienser.
Historien bakom Fyrtio rövare
Spelet dokumenterades första gången 1870 av Annie Henshaw, som beskrev det som en favorit hos Napoleon under hans tid i landsflykt på ön Sankt Helena – därav namnet Napoleon at St Helena. Några år senare, 1874, kallade Lady Adelaide Cadogan spelet Le Cadran (”urtavlan”), vilket antyder ett franskt ursprung. De amerikanska namnen Big Forty och Forty Thieves dök upp under 1920-talet, och det senare gav upphov till den svenska översättningen ”de fyrtio rövarna”. Att spelet faktiskt var Napoleons favorit är mer en spridd anekdot än en belagd historisk sanning, men berättelsen har följt med spelet ända sedan 1800-talet.
Varianter av Fyrtio rövare
Den klassiska versionen är hård, och därför har det genom åren vuxit fram flera varianter som mjukar upp reglerna – oftast genom att tillåta byggning i växlande kulör (rött och svart) eller flera kort i taget. Andra varianter gör spelet ännu svårare. Tabellen nedan sammanfattar de vanligaste.
Jämförelse
| Variant | Kortlekar | Byggning i tablån | Flytta flera kort | Svårighet |
|---|---|---|---|---|
| De fyrtio rövarna (original) | 2 | Nedåt, samma färg | Nej, ett kort i taget | Mycket svår |
| Josephine | 2 | Nedåt, samma färg | Ja, hela sekvenser | Svår |
| Streets | 2 | Nedåt, växlande kulör | Nej, ett kort i taget | Medel |
| Rank and File | 2 | Nedåt, växlande kulör | Ja, hela sekvenser | Lättare |
| Deuces | 2 | Nedåt, samma färg (grundhögar börjar på tvåor) | Nej, ett kort i taget | Lätt |
| Sixty Thieves | 3 | Nedåt, samma färg | Nej, ett kort i taget | Mycket svår |
Är du ny på tvålekspatienser kan det vara klokt att börja med en lättare variant som Rank and File eller Deuces, och gå vidare till originalet när grundprinciperna sitter. Gillar du utmaningen med två kortlekar kan du också pröva besläktade spel som FreeCell för att träna på att planera flera drag i förväg.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Hur många kortlekar behövs för Fyrtio rövare?
Du behöver två kompletta kortlekar, alltså 104 kort som blandas ihop till en hög. Fyrtio av dem läggs ut i tablån, medan de återstående 64 korten bildar talongen.
Varför heter patiensen just Fyrtio rövare?
Namnet syftar på de fyrtio kort som läggs ut i tablån vid start – tio kolumner med fyra kort i varje. ”Rövarna” kommer från det engelska namnet Forty Thieves, som i sin tur anspelar på sagan om Ali Baba och de fyrtio rövarna.
Går det alltid att vinna ett parti Fyrtio rövare?
Nej. Många partier går inte att klara, oavsett hur bra du spelar, eftersom kortens ordning avgör mycket. Vinstchansen brukar uppskattas till runt ett parti på tio, vilket gör spelet till en av de svåraste patienserna.
Får jag flytta flera kort samtidigt i tablån?
Inte i den klassiska versionen – där flyttar du bara ett kort i taget. Flera varianter, som Josephine och Rank and File, tillåter däremot att sammanhängande sekvenser flyttas som en enhet, vilket gör dem märkbart lättare.
Vad är skillnaden mellan grundhögarna och tablån?
I tablån bygger du nedåt i samma färg för att ordna korten, och bara det understa kortet i varje kolumn är spelbart. Grundhögarna bygger du i stället uppåt i samma färg, från ess till kung, och det är dit alla kort till slut ska flyttas för att partiet ska vara vunnet.